Politik – patient – läkare

Sjukvårdsdebatter 1999

Läkarbrist, dålig arbetsmiljö, höga arbetsbördor och skamlöner! Är detta sant eller?
Ytterligare två läkare säger upp sig Primärvården i Nässjö krisar i feb 1999. Låga löner, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö är förklaringen enligt läkarnas lokala fackombud.

Politiker och tjänstemän bollar ansvaret till varann Landstingsrådet Wirfelt(c) tror inte på någon kris, säger att läkarna kommer med tomma hot och anklagar pressen för svartmålning… En annan centerpolitiker lägger ansvaret på östra distriktets primärvårdschef Hans Gränefelt, som i sin tur lägger ansvaret på landstingsledningen och tillägger att han precis fått veta hur illa ställt det är (?) men ”någon hejdlös löneökning kan vi inte gå med på” i våra diskussioner med läkarna.

Sjuksköterskor kräver ursäkt – Sjuksköterskorna i Nässjö kräver en offentlig ursäkt av landstingsrådet Hans Toll(s) för det ”fullständiga förakt” han visar när han inte tar problemen i primärvården på allvar.

Felciterat landstingsråd Landstingsrådet Evert Wirfelt (c) säger sig ha blivit felciterad i lördagens artikel. (Den har vi aldrig hört förut) – Intervjun gavs på en raspig mobiltelefon när jag var sjuk.. – vi är inte betjänta av att starta en lönekarusell även om vi naturligtvis måste se över läkarlönerna.. – vi måste utnyttja befintliga resurser bättre… säger landstingsrådet Wirfelt.

Debatt med Ingvar Jarfjord(c) landstingsledamot

En månad senare ..eftertankens kranka blekhet Landstingsråd ger personalen rätt Evert Wirfelt (c) erkänner brister i Nässjövården! – Personalen har haft rätt om arbetssituationen… Med den förbättrade ekonomin ska också läkarnas löner i Jönköpings län höjas till den nivå som råder i de angränsade länen. (och så blev det till slut men det tog sina år..ändå lämnade till slut också de mest erfarna och kompetenta läkarna Nässjö vårdcentral, enligt envisa rykten p.g.av deras inkompetenta chef som handplockats av sin väninna bitr. sjukhusdirektören Marianne Zätterqvist).

Nya pengar går inte till primärvård Landstingsrådet Hans Toll (s) tror inte på löneförhöjningar och tycker inte att man ska prata om hur det är ställt i Landstinget -”rekryteringssituationen förrvärras då” Sjukgymnaster t.ex. kan delvis ersätta läkarna och så kan man anställa fler administratörer , tycker herr Toll. Att använda lönen som rekryteringsintrument? ” Vi riskerar att hamna i en lönespiral då” och oroar sig för andra landsting om Jönköpings tar ”deras” läkare. (Ack ja – vad kan man säga om en sådan svåröverträffad problemanalys och så kreativa förslag?)

Samtidigt kommer olika rapporter och inlägg om vad jag kallar ”Den akut sjuka vården”

Unga läkare hotar med att hoppa av Allt fler unga läkare hotar att lämna Sverige. En undersökning som Sveriges Yngre Läkares förening gjort visar att tre av fyra underläkare inte är nöjda med sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor.
600 väntar för länge på doktorn Över 600 patienter inom Höglandets sjukvårdsområde har inte fått den hjälp de lovas av vårdgarantin. Då är inte väntetiderna till distriktsläkare medräknad.

Höjda läkarlöner kortar köerna Ta ett snabbt beslut om att höja lönerna och decentralisera organisationen! Så vill moderata landstingsrådet Peranders Johansson lösa de akuta problemen i landstinget.

Läkarkrisen sjukgymnasters hopp (Nu luktar en av de mest ”recept och sjukskrivningsblockskåta” paramedicinska fackrepresentanterna, Irene Herrstedt morgonluft.) – Landstingsledningens förslag att öka antalet sjukgymnaster är jättebra! Det anser Iréne Herrstedt som sitter i distriktsstyrelsen för sjukgymnastförbundet.

Missnöje med vården Kraftigaste ökningen i landet skedde i Jönköpings län.

Antalet patienter som klagar på den svenska vården har ökat kraftigt sedan 1995

Den brantaste ökningen har skett i Jönköpings län. Här ökade antalet registrerade ärenden hos patienternas förtroendenämnd med hela 93 procent mellan 1995 och 1998. I riket ökade antalet från knappt 12 000 till 17 000 under perioden. Orsakerna är dels att nämnderna blivit mer kända men besparingarna har också gjort att fler klagar på långa väntetider och köer.

Sedan har folk blivit mer observanta, säger Maria Duckås, sekreterare i landstingets förtroendenämnd i Jönköping.

DN 25 jun 1999. Läkarna är utbrända Många nära självmord. Pressad arbetssituation leder till depression och ångest, säger psykiatriker.

Den 27 maj 1999 skriver jag i SmT Den huvudlösa sjukvården Riksdagens revisorers granskning och förslag (1998/99:RR2) om primärvården är inte nådig läsning för huvudmännen och efter att ha läst i denna tidning om landstingsrevisorernas upplevelse av att vara nonchalerade år efter år i detta landsting, kan man åter konstatera att sjukvårdens huvudmän brister allvarligt i utförandet av sin huvuduppgift att ansvara för planering och verkställande av sjukvård.

I Dagens Medicin 20 april 1999, De medicinska möjligheterna överstiger vida de ekonomiska uttalar sig verkliga sjukvårdsproffs. Jag har personlig erfarenhet av Ulla Leissner som sjukvårdsdirektör i Lunds sjukvårdsdistrkt och jag uppfattar henne som en utomordentligt kompetent person, en exemplarisk chef på alla sätt och som borde vara stilbildare för chefsutbildare.

En sista rapport i denna debatt.
Hur det gått med sjukskrivningarna i den offentliga sektorn vet alla idag. Är det någon mer än jag som undrar hur regering, riksdag och landstingspolitiker kunde bli så ” tagna på sängen” av ohälsan när mistlurarna och varningssignalerna varit så många, så högljudda, så tydliga och omissbara?

Läkarna flyr till privata arbetsgivare (hyrläkarbranschen) och utomlands. Idag 0302 har Lars Isaksson kommit så långt i sina ”sovjetplaner” att han lyckats misstänkliggöra läkarna som penninggalna parasiter. Kamrat Engqvist har börjat backa om stopplagen men parhästarna kör fortfarande samma race. Nu ska det sättas nationellt stopp för hyrläkarna så de tvingas arbeta i den offentliga vården.
Lars Isaksson är inte svagbegåvad i ordets egentliga mening, han är självklart helt medveten om att han själv varit med om att skapa en marknad för hyrläkarna genom att lågprioritera de arbetande människorna i vården. Det många tyvärr inte förstår, är att för de ledande politikerna, från båda blocken, är frågan om hur hälso och sjukvården ska bedrivas i huvudsak ideologisk. Proffsen i artikeln ovan sätter fingret mitt på den ömma punkten när de talar om ledningar och styrelser med inbyggda motsättningar. 2004-12, efter anmälan till Arbetsmiljöverket och granskning från myndigheten, säger landstingsledningen att man arbetar på problemen. Risken för böter (vitesföreläggand) är dock ej eliminerad.

Ulf Brettstam

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s