Toll tror inte på löneförhöjningar och tycker inte att man ska prata om hur det är ställt i Landstinget -”rekryteringssituationen förvärras då. ”Sjukgymnaster t.ex. kan delvis ersätta läkarna och så kan man anställa fler administratörer, tycker herr Toll. Att använda lönen som rekryteringsintrument? ” Vi riskerar att hamna i en lönespiral då” och oroar sig för andra landsting om Jönköpings tar ”deras” läkare. Ack ja – vad kan man säga om en sådan svåröverträffad problemanalys och så kreativa förslag?

Nya pengar går inte till primärvård
Landstingsfullmäktige kommer att få ett förslag om att skjuta till 15 miljoner kronor till vården. Men pengarna hamnar inte där Nässjös distriktsläkare vill ha dem – i primärvården.

Det kan tänkas bli frågan om ytterligare tillskott utöver de 15 miljonerna berättar Hans Toll, socialdemoktratiskt landstingsråd. Pengarna kommer dock i första hand att satsas på länets medicinkliniker. Primärvården, dit vårdcentralerna hör, har problem med arbetsmiljö och att hitta personal vilket Smålands-Tidningen tidigare rapporterat om. I Nässjö saknas bland annat läkare och flera har aviserat att de kan komma att säga upp sig.

Lönehöjningar

Hans Toll menar att de 15 miljonerna visserligen kan användas inom primärvården men att det är personalrekryteringen som är det stora problemet, inte ekonomin. Att det är svårt att behålla och locka läkare till Nässjö har delvis förklarats med låga löner. Men Hans Toll tror inte att lönehöjningar skulle hjälpa.

– Det är ett mer komplext problem än så, men vi har som mål att lönerna inom en treårsperiod ska komma i nivå med rikssnittet. Det är allmän brist på läkare i landet och de flesta landdsting har svårt med rekryteringen.

– Lyckas vi anställa någon så blir något annat landsting utan läkare, det är ett nationellt problem.

Men du har ansvar för Jönköpings läns landsting, du behöver väl inte ta nationella hänsyn?

– Nej men vi riskerar att hamna i en lönespiral om vi börjar höja lönerna drastiskt. För övrigt tror jag att rekryteringssituationen förvärras om man bara talar om hur illa det är inom vården i länet.

Men om det är sanningen då?

– Visst ska det vara fritt att säga hur det är men det får inte bli den mörka onyanserade bild som håller på att växa fram.

Vaga förslag

Några rent konkreta förslag om vad som ska göras för att få distriktsläkarna att stanna verkar inte finnas mer än vagt formulerade. Lönen ska höjas på sikt och det ska arbetas för att AT-läkare blir kvar i länet efter sin tjänstgöring. De läkare som kan och vill ska få arbeta extra och Hans Toll kan också tänka sig avlastning med hjälp av annan personal.

– Till exempel kan sjukgymnaster gå in och ta vissa av läkarnas uppgifter. De skulle också kunna avlastas genom att fler administratörer anställs.

Inga ökade resurser

Landstingen har under 90-talet sagt sig vilja satsa på primärvården. Men statistik från socialstyrelsen visar att primärvården inte fått ökade resurser.

Har satsningen brunnit inne på grund av besparingar eller har pengarna gått till andra vårdformer?

– Primärvårdssatsningen har väl blivit ganska måttlig, säger Hans Toll, men det beror mycket på att vi haft sparkrav. Det har också gjorts en medveten satsning på sjukhusvård bland annat efter påtryckningar från patientföreningar. Nu när ekonomin är i balans kan det bli aktuellt med satsningar på primärvården.

– Man kan förstås säga att den uteblivna satsningen är ett misslyckande men det är inte så lätt att på förhand veta hur utvecklingen ska bli. Hans Toll menar att det finns ett pedagogiskt problem i att satsa på primärvården.

– Jag tror att folk gärna vill träffa en specialistläkare, det kan bli svårt att få människor vana vid att gå till vårdcentralen för att sedan bli vidarremitterade.